Ellen Josefin

I Söndags var det dags för ännu ett byte av gäster och då fick vi även besök av Mike som arbetade på hotellet förra året. Det var riktigt kul att se han igen, I går var det strålande sol och minus 10 grader och min lediga dag. Så jag Mike och hans syster Line möttes tidigt för en heldag på skidor. Vid 12 tiden mötte de andra upp och vi kommer på den briljanta iden om ett hytterally där vi skulle pröva österrikiska specialiteter. Det blev ett rally som hette Ötzi bar, Hofstadl, Ötzi bar, Kogel-Alm, Almstadl, Berghof Alm, Kuhstall, Riverside, Tenne, Riverside, Tenne, Point. Det blev en väldigt lyckad kväll kan man lugnt säga, men läget är lite lugnare idag och jag väntar fortfarande på att mina nya skidor skall landa utanför dörren.

Julafton i år blev för mig en lång arbetsdag. Jag hade först morgonvakt från kvart i sju, sen hjälpte jag till i köket under dagen och på kvällen stod jag i disken. På julafton råkade en av våra kockar bränna sig på olja och kunde därför inte arbete så jag fick hoppa in och steka köttbullar åt alla våra gäster.  Under dagen fick även vi i personalen tid för julmys och julmat så jag fick in lite julstämning i alla fall. Till hotellet kom också 37 guider och firade jul och dansade runt granen. Det var kul att se så många bekanta ansikten men tyvärr var jag för trött att gå ut med dem efter 14 timmars arbete.

Lev Livet!

Ellen

I torsdags fick vi helt plötsligt oväntat besök från Thue som kom över från Zell am See och besökte oss. Hela dagen höll vi slapp dag men på kvällen tog vi en spontan utgång på Point. Det var nästan inga människor på Point, men guiderna var lediga så det skapade bra stämning och vi körde på bra. Vi fick också besök av Johan från st Anton som kom direkt från tåget till Point. Himla kul att se han igen och få lite guideskvaller.

Lev Livet!

Ellen

Så var det dags igen. Första måndagen på säsongen och det finns ingen annanstans man kan vara då än på Point. Det var dags för kareoke måndag och chans att vinna ett par skidor. Det var riktigt kul att vara där igen och jag såg många välbekanta ansikten från förra säsongen men också många nya trevliga säsongare. Jag sjöng kareoke men vann inga skidor, undra varför? Tror inte heller att vinnaren var särskilt populär eftersom mikrofonen stängdes av och det delades ut längdskidor istället för alpinskidor. Men som vanligt en lyckad måndagskväll i Wagrain.

Idag har jag haft min förtsa morgonvakt i restaurangen och skall även servera ikväll. Det var mysigt att komma igång även om det inte var helt lätt att gå upp 6.15. Efter service blev det ännu en tur i pisten men snön var tung idag då vi har 5 plus grader.

Lev Livet!

Ellen

Jag sitter själv nere i p-stuen och zappar mellan olika kanaler medan de andra gör sig klara för service. Här nere i Österrike har vi en hel del danska kanaler och helt plötsligt dyker Karlsson på taket upp i rutan med dansk under text. Personalen här skämtar alltid om att de borde få undertext på mig, så det här var väl ett steg närmare för dem.

Lev Livet!
Ellen

I går gjorde jag mitt första pass i baren. Det var kul att öppna den igen. Vi har inte så många gäster denna veckan så det var ganska lugnt, men det blev ändå sålt en del öl. Så igår var det jag och Massi som roade oss i baren, med lite tärningsspel, trolleri och dansk julkalender och så klart säsongens första gäster.

Idag har jag ledig dag och den startades med att beställa massa sidutrustning till hotellet. Så nu kommer snart mina nya skidor, tyvärr råkar det vara jul nu så det tar längre tid att få dem levererade men förhoppningsvis kommer de någon gång i nästa vecka. Men nu är vi alla välutrustade efter att beställt för nästan 2000 euro.

Efter det begav vi oss ut till kritvit snö och klarblå himmel. Pisterna var helt perfekta idag. Minus en grad och klarblå himmel och hög sol. Pisterna höll sig släta långt in på eftermiddagen så idag har jag bara njutit av att straffa pisterna så är lite öm i musklerna nu.

Ikväll är det officiell premiär på Point så tror att det lutar åt utgång ikväll, men vi får se vart det leder. Nästa arbetspass jag har är i morgon eftermiddag och då är det diskare som gäller. Så det är en ganska soft vecka jag har.

Lev Livet!
Ellen

I torsdags fick vi ett litet avbrott och åkte till Oberforsthof Alm för gemensam middag, sista kvällen i frihet. Jag var där några gånger förra året på Österrikisk afton, men nu var första gången jag inte var där på "jobb" Vi fick i alla fall ätit en väldigt god middag i trevligt sällskap.

Idag fick vi faktiskt ledigt och besök från Pinzgarhof. Så vi har allihopa åkt skidor i Flachau innan vi avslutade med after ski på Kuhstall och sedan Pizzamiddsag. Idag har även solat tittat fram så det var riktigt bra åkning. Det var kul att få en dag alla tillsammans innan säsongen drar igång på riktigt nu.

Det har vart en riktigt bra uppstart, men nu är det dags att börja på riktigt. Det ser jag verkligen fram emot och det första jag är att stå i baren. Så nu kör vi, för det vi kan!

Lev Livet!

Ellen

Nu har jag vart här i en vecka och det har verkligen gått så sjukt fort, men samtidigt är det svårt att förstå hur mycket vi har hunnit med. Dagarna rullar på och allt är bara så bra. Vi kommer närmare och närmare målet: de första gästerna! Så vi blandar städning med skidåkning och gemensamma middagar och fest/filmkvällar. Igår var vi ute på pisterna igen och idag har det slutat snöa och vart en fin soldag. På förmiddagen idag har vi putsat upp trappan med alla tusen miljoner böjningar och krusiduller och eftermiddagen har de andra målat om i barnrummet igen medan jag fick göra lite misslyckad fönsterkonst. Det har vart en ganska lugn dag och i morgon är vi lediga igen så då står skidåkning på schemat igen. Det känns nästan lite märkligt att ha såhär mycket ledig tid men jag klagar inte.

Lev Livet!

Ellen

Igår var det dags för den omtalade julefrukosten. Det serverades dansk julmat och det var mycket av det. Mycket var detsamma som vi har i Sverige men det mesta var nytt. Jag skulle bara smaka på allt så det blev en lite märklig blandning. Men det var också väldigt gott. Den stora skillnaden är egentligen att det ingår en del alkohol i den danska julefrukosten. Efter maten satt vi och spelade tärningsspel och kloss major och bara pratade. Det var en lyckad kväll som blev ganska sen.

Lev Livet!

Ellen

För en gångs skull har jag vart ledig fredag till söndag under ett säsongsjobb. Denna helgen har också vart riktigt bra.

På fredagkvällen hade vi gemensam middag med hotellpersonalen från Hotell Kirchboden, våra chefer och deras familj. De verkar vara några roliga människor men det är heller inte helt lätt att hänga med i alla samtal när man är ensam svensk. Det gäller att koncentrera sig ordentligt men det går bättre hela tiden, men ibland blir jag lite trött i huvudet och jag ser verkligen fram emot tills vi får lite svenska gäster och att de svenska guiderna kommer upp till hotellet. Efter middagen hade vi fredagsmys och tittade på julfilm i restaurangen innan det blev tidig sänggång.

På lördag morgon var vi uppe tidigt för att stå klara för pisten halv nio då de öppnade. Jag kan garantera att det var några underbar åk. Vi höll oss på pisterna men på vissa ställen var snön så djup att den stod oss upp till knäna. Eftersom det vräkt ner snö hela natten och också medan vi åkte så var det ordentligt med puder. Vid ett tillfälle gjorde jag en ordentlig vurpa med huvudet först ner i snön. Jag gjorde mig inte illa men jag tappade min stav. Eftersom det var så djup snö lyckades vi inte hitta den. Det säger något om hur mycket  snö det är här eftersom detta hände på pisten.

Till lördagkvällen hade de sista ur personalstyrkan lyckats ta sig genom snöstormen och fram till hotellet och vi åt ännu en gemensam middag med Kirchboden. Detta börjar nu bli till en trevlig vana. Efter middagen höll vi förfest i källarbaren då kvällen bjöd på öppningsfest på Disco Tenne. Öppningsfesten var kanske inte så mycket att hurra för och vi begav oss till Point som visade sig vara stängt. Så istället tog vi oss till Riverside och satt och hyggepratade. Så det hela blev tillslut en väldigt trevlig kväll som avslutades med personalmys i soffan i p-stuen, där alla somnade till en film.

Dagen idag skulle bestå av gemensam skidåkning med Kirchboden, men de dök aldrig upp så vi på Tatzlwurm fick klara oss själva. Förhållandena för skidåkningen nu är bara så grymt bra. Det har inte slutat snö sedan i onsdags. Pistmaskinerna har svårt att hänga med vilket bidrar till massa puder i pisten, så man kan inte annat att älska det hela. Det är kul att åka nu för det är också en liten utmaning. Vi fick ta oss en liten stärkande chockladpaus mitt i det hela och avslutade sedan med sen lunch på Kuhstall. Där hann vi med både kuhstalltoast, Jens special och Bubbel. Det var inga stora mängder men gott var det.

Nu är helgen snart över och i morgon ska vi börja jobba på riktigt då skall alla badrum gås igenom på hotellet och vi ska börja gå igenom alla rutiner och arbetsuppgifter. Det hela ska också avslutas med en dansk julefrukost. Det ska bli spännande att se vad det är. I övrigt så trivs jag väldigt bra här nere och det har vart en grym helg som skall avslutas med middag tillsammans med Kirchboden och sen film. Jag har nu också hittat de skidor jag vill köpa så när lönen kommer är det jag som köper nya skidor.

Igår när vi var igång med att städda i lekrummet igår så var det en kung-kossa som gick sönder. Jag sprang runt på hotellet för att se om det var någon som ville hjälpa mig att laga min kossa. Men varje gång jag frågade så började alla bara gapskratta och ingen ville tala om varför. Så det tog lång tid  innan jag fick hjälp. Det var först på kvällen som jag fick reda på vad det betyder och vad jag faktiskt hade gått runt och sagt. Jag har helt enkelt gått runt och frågat om någon vill laga (ja va ska man säga) mina nedre privata delar. Inte konstigt att ingen ville förklara. Ibland är det inte lätt att vara svensk.

Dagen idag har ägnats åt ännu mer städning. Men vad som är bra just nu är att snön bara vräker ner. Det sägs att det kommer över 1 meter nu på tre dagar. Det tvivlar jag inte på eftersom det bara kommit sjukt mycket snö de sista två dagarna. Så nu håller vi två dagars ledighet och då är det skidåkning som gäller för hela slanten! Det kommer bli så bra efter all denna snö!

Lev Livet!

Ellen

Idag har vi jobbat ordentligt, från åtta till fem. Det vi har gjort hela dagen är att städa, städa, städa. Jag har gått igenom hela hotellet med damsugare och dammvippa. Det låter inte så kul men allt blir vad man gör det till. Som underhållning hade vi julmusik och vi har också julpyntat hela restaurangen. Jag och Nanna har även fixat lekrummet för barnen och byggt ett rymdskepp där jag och Tommy är piloter. Arbetsdagen avslutade vi med att göra rent och fixa i källarbaren med musik på högsta volym. En hel dag med städning låter kanske inte som något jag skulle trivas med, men har man bara bra musik och kul sällskap så går det bra. Jag älskar dessutom hotellet, det är som mitt andra hem. Jag har så många minnen från förra säsongen och de dyker upp medan jag går runt och städar. Saken blir heller inte värre av att det har vräkt ner snö hela dagen så pisterna blir bara bättre och bättre.

Ja vad ska man säga, det har inte vart långtråkigt i det i alla fall. Resan ner gick bra och Jens hämtade på flygplatsen. När jag kommer till hotellet har Tommy fixat mat, bortskämd blir man här. Det meddelas att det kommer guider på besök och det skall tittas på fotboll. Så efter bara 20 minuter kommer 10 guider från förra året till hotellet. Nu kan jag snart inte återse fler människor. Så vi tittade på matchen och hyggde oss i källarbaren. Efter matchen begav vi oss till först Tenne och sedan point och kvällen blev ganska sen men bestod av massa dans och flera skratt. Idag har vi vart åtre och åkt skidor i strålande sol. Men jag är verkligen sjukt otränad. Jag är helt slut i kroppen och har redan träningsverk i låren. Men det är så skönt att kasta sig ut i pisterna igen och bara låta benen arbeta och njuta av farten. Det hela avslutades med en stor Almdudler på Kuhstal. Det var en bra avslutning. Just nu ligger vi alla lite halvdöda i p-stuen och vilar upp oss för kvällens jobb. Det är nästan för bra att vara tillbaka.

I morgon smäller det! Nu är det äntligen dags för min återresa till Wagrain. Jag kommer tyvärr inte fram förren på kvällen men på onsdag hoppas jag att det blir en heldag i pisten med avslutande after ski på Kuhstall. Jag har haft abstinens på snö och skidåkning sedan mitten av juli så det ska bli skönt att kasta sig ut för pisterna igen och det hela blir inte värre av det lovas sol onsdag och ännu mer snö på torsdag. Förutom skidåkningen ser jag också fram emot att träffa alla igen och att möta alla nya människor.

Jag har en del tankar och funderingar om denna säsong. Jag har sett och arbetat på många olika platser de tre senaste åren. Men för första gången kommer jag tillbaka till ett ställe. Wagrain och människorna där har en stor plats i mitt hjärta. Jag hade en grym säsong där förra vintern och jag tror att det kommer bli väldigt bra i år. Även om jag åker tillbaka till Wagrain så har jag fått nya utmaningar i och med att jag nu ska jobba på hotell och inte som guide. Det faktum att jag i år inte ska vara guide känns också lite speciellt. Jag vet att jag inte vill vara guide i Wagrain igen men samtidigt kommer det bli speciellt att se de nya guiderna göra vad jag gjorde förra året. Ska bli kul att se vilka som kommer att "ta över" efter mig och Jeppe. Men tror inte att de kommer göra ett sämre jobb.

I morgon bli det också dags att börja prata danska igen. Jag tror inte att det kommer bli några problem, men jag ska nog slåss lite för att lära danskjävlarna lite svenska också. Jag hoppas och tror att jag inte blir allt för utmobbad av att var ensam svensk, jag hoppas de accepterar mig som halvdansk i år igen.

Slut på spekulationer nu i morgon bär det av och då börjar äventyret ännu en gång. Jag lever i ett ständigt äventyr och det är det jag älskar. Mitt liv är mitt äventyr!

Lev Livet!

Ellen

När jag åkte hem från Turkiet var jag lite orolig att jag inte skulle klara va de tre hela veckorna jag nu haft i Sverige utan att dö av tristess. Tänk att jag kunde ha så fel! De tre senaste åren sen jag åkte på guideskolan Service & co har jag inte tillbringat mycket tid i Sverige eftersom jag vart ute i världen på både jobb och resor. Att dessutom komma hem i mitten av november den tråkigaste månaden på året gjorde inte saken bättre. Som tur var fick jag hoppa in och jobba direkt. Trivs så bra som säljare. Efter en vecka börjar det snöa och jag börjar träffa mina underbara vänner. I torsdags fick jag också återse Nelly och Annika som jag inte sett på över ett år. Och det är väl här någonstans jag inser att tiden börjar ta slut. Jag inser att jag saknar vänner här i Sverige men har antingen förnekat det eller haft för lite tid att reflektera över det de få dagar jag vart hemma på mina tidigare vändor. Så jag önskar att jag haft mer tid till att se alla mer än en gång och tyvärr finns det dem jag inte träffat allt, så nu känns tre veckor nästan för kort.

Men istället för att tänka på vad jag inte får blickar jag framåt mot nästa äventyr. På tisdag 14.55 lyfter planet mot Salzburg där jag nu ska spendera fyra månader i Wagrain med mina danska vänner. För första gången i mitt säsongande liv återvänder jag till en plats jag vart förut och jag har verkligen sett fram emot det. Det blev klart redan vecka sju att jag skulle få jobba på hotellet säsong 10/11 och det är jag både glad och tacksam för. Så nu är väskorna packade och jag tror att allt är klart för avresa. Så på tisdag blir det ännu ett kärt återseende och på onsdag planerar jag att ge mig ut i pisterna för både ryktet och bilder talar om massor av snö, så livet blir ändå inte mycket bättre!

Lev Livet!

Ellen

Sen jag åkte hem från Stockholm har jag gjort just INGENTING. Men det är faktiskt jätteskönt. Det är inte särskilt ofta som jag har semester, så jag får väl se detta som lite semester. Jag passar på att sova länge på morgonen, titta på film och läsa böcker. Jag har även varit ute och aktiverat mig lite genom långpromenader här hemma. Det är så fint med all snö och solen skiner så det är nästan så jag inte vill åka härifrån. Men nu är det mindre än en vecka till jag åker till Wagrain och jag har redan börjat packa lite grann. Många av dem jag ska jobba med åker ner redan idag och i morgon så det är lite tufft. Men samtidigt är det bra med lite avkoppling så jag passar på att fortsätta med att njuta av tillvaron. Jag gjorde ett test idag där jag fick redan på att jag besökt 15 % av världens länder. Tycker det säger ganska mycket om vem jag är och mitt största intressen. Men 15 % var mer än jag kunnat gissat på. Så tycker att jag gör mig väl förtjänt av mina slappa dagar.

Lev livet!

Ellen

Efter brunchen med Sunshine var det dags för julmys med Anna och Frida i Solna. Jag åkte till deras sjukt fina lägenhet som jag blev väldigt avundsjuk på, det kändes verkligen som ett äkta hem. Även hemma hos Anna och Frida blev det julbak av lussekatter och pepparkas hus. Ingen av oss har vart hemma i Sverige i jultider på många år så det var riktigt trevligt. Samtidigt blev det massa skvaller om vad vi sysslat med det senaste halvåret och hur skidsäsongen kommer att se ut. Vi har alla tre sjuk skidabstinens. Men påhittiga som de tjejerna är så berättade de att de tagit skidor och pjäxor och gått till Hagaparken för lite puderåkning då den första snön föll i Stockholm. Bra tjejer det där. Tur att jag kommer träffa dem igen vecka 10 då de kommer till Saalbach. Längtar redan till att se dem igen.

Ni kanske märker ett återkommande tema denna helgen, REUNION. Det har varit en intensiv helg med underbara människor. Jag är så glad för mitt liv och alla nya vänner jag har fått genom åren som varje dag förgyller mitt liv. Men det blir ännu bättre. Det snöar både i Sverige och Österrike, vilket betyder skidåkning om en vecka. Om en vecka blir det en ännu större reunion med alla skibums. Jag längtar!

Lev Livet!

Ellen

Så var det äntligen tid för reunion. Planerna har pågått i nästan ett år för att hitta ett datum då alla kan. Senast vi sågs var i slutet av april 2009. Det är inte helt lätt att få tio reseledare att träffas på en och samma plats. Nu var dagen kommen och sunshine girls skulle äntligen ses igen.

När vi äntligen lyckades ta oss till Stockholm var det som om ingen tid hade passerat. Tyvärr var vi bara åtta. Det var så naturligt och alla föll in i gamla mönster. Vi passade all så bra ihop och det var kul att se alla igen. Precis som jag så hade alla hittat på massa olika saker under denna tid och det fanns mycket att prata om. Just nu verkar det som att majoriteten kommer hålla sig till Sverige, men man vet aldrig med sådana som oss.

Vi lyckades alla tränga oss in i en studentlägenhet på 18 kvadrat där vi lagade tacos och förfestade. Det var trångt med hos sunshine finns det alltid plats. När vi väl kom igång pratade alla i mun på alla och alla gamla minnen kom upp till ytan igen. Vi har så många underbara minnen tillsammans och det var jättekul att återuppleva igen. Det hela kunde inte sammanfattas bättre än med Kolan och Julias dikt. Så vårt nya misson är nu att göra detta en gång om året.

Vi lyckade även trotsa den rådande snöstormen i Stockholm för en utgång på Collage. Eftersom det var lönehelg var det massor av folk men Sunshine lickade komma in utan problem och som vanligt go bananas. Det var en väldigt lyckad kväll och vår reunion avslutades sedan på söndag morgon med brunch och skvaller om kvällen. Roligt nog visar det sig då att både Sara och Linnea ska till Ullared nästa helg så då träffas vi hos Julia i Varberg för utgång till nästa helg. Livet leker!

Lev Livet!

Ellen

I torsdags kom två av mina danska vänner på besök, Cille och Ditte. De jobbade på hotell Tatzlwurm i vintras där jag var guide. Jag har inte sätt dem sen i april och har inte heller pratat särskilt mycket danska sedan dess så vår kommunikation var inte helt på topp från starten men det gjorde det inte mindre kul att se dem. Men mina språkkunskaper kom strax tillbaka och vi hade självklart massor att prata om. Förutom att gå igenom allt som hänt sen sist och prata massa gamla minnen, har vi vart runt hela Göteborg för shopping. Vi besökte café Villa Villekulla där vi åt sjukt god kakbuffé och firade Pippis 65- års dag så råkade vare just när vi kom på besök.

På fredagen stod ännu mer shopping på schemat och då även ett besök på systembolaget. Mina danska tjejer blev inte helt imponerande av det svenska systemet och att vi gick det en fredag eftermiddag dagen efter löning var kanske inte helt genomtänkt. Men efter mycket om och men lyckades vi tillslut leta oss igenom allt folk och komma förbi kassorna.

Innan festen skulle börja begav vi oss till Jul på Liseberg. Eftersom jag inte vart hemma i jultider på flera år var det en jättemysig upplevelse. Det låg snö på marken, träden var vackert upplysta och överallt spelade stämningsfull julmusik. Efter detta känner jag verkligen att jag fått julstämning i kroppen och längtar till julafton även om den inte kommer att firas hemma.

På kvällen gick vi sedan till Parken där Rasmus Seebach spelade. Kunde inte vart bättre tajming när man har danskt besök i Göteborg. Det var väldigt mycket folk och Rasmus spelade tyvärr bara två låtar men det var grymt bra ändå. Vi hade förhoppningar om att han skulle komma tillbaka och hålla extranummer så vi höll oss längst fram vid scenen i två timmar efteråt i stor förhoppning. Tyvärr kom han inte igen men vi roade oss under tiden åt massa dans och underhöll oss bra ändå. Det var en lyckad kväll!

Dagen efter var det tyvärr dags att säga hej då till tjejerna och åka vidare mot Stockholm . Det var ett sorgligt farväl men rykten säger att de kanske dyker upp i Wagrain i vecka 4 och jag hoppas att det skall besannas för jag ser dem gärna så fort så möjligt.

Lev Livet

Ellen

I ett kort ögonblick var jag i en drömvärld. Jag vaknade och såg att det hade fallit massor av nysnö och jag trodde att jag kunde kliva upp och ge mig ut i pisterna. Jag fick en påminnelse om att det snart är dags och ville verkligen bara ut och åka puder. Men efter en kort stund insåg jag att jag befinner mig i Göteborg och att jag ska till jobbet och inte pisten. Saken blir ju inte bättre av att jag vet att alla årets guider och många av mina vänner idag åker ner till Zell am See för att starta sin servicekurs och dessutom åka skidor. Det är nog enda dagen jag kommer ångra att jag inte är guide. Det ska bli spännande att pröva något nytt. Medan de påbörjar livet i Österrike ska jag försöka överleva vintern i Sverige några veckor till. Men livet blir ändå lite ljusare när det ligger snö på marken.

Igår upplevde jag två kära återseenden. Först Johanna och sen Emelie.

Det var jättekul att träffa Johanna igen efter min tur till Turkiet. Prata lite skit om vad som hänt och få lite inside information om vad som väntar i vintern. Tanken var att jag skulle hinna ner till slutet av servicekursen så att jag skulle hinna träffa henne och alla andra innan de åker ut på sina destinationer men det blev ändrade planer. Men jag hoppas på att Johanna dyker upp någonstans i Salzburgerland under säsongen ändå.

Efter lunch med Johanna mötte jag upp Emelie för ett besök på världskulturmuséet. Jag har aldrig varit där innan och vi besökte destination X. Väldigt intressant utställning där jag bland annat  fick lära mig att jag är drabbad av den psykiska sjukdomen "försvinnande" som innebär att man har en sjuklig längtan av att resa och komma till nya platser. Stämmer bra in på mig men jag har aldrig tolkat det som en sjukdom tidigare.

Efter detta kulturella besök åkte vi ut till Bergsjön för lite fredagsmys. Det var så längesen jag hade en vanlig svensk hemmakväll. Vi gjorde varma mackor och tittade på Idol och sedan solsidan. Var så himla mysigt som det alltid är med Emelie. Hos henne känner jag mig alltid som hemma och hon får mig alltid att känna mig ompysslad. Henne har jag verkligen saknat, som alltid när jag åker bort.

Lev Livet!

Ellen